Först en repris av de två första...
Och sedan den tredje:
GNUERNA (BRUSE) OCH DE HUNGRIGA KROKODILERNA
Det var en gång ett gäng med gnuer som skulle till andra
savannen för att äta sig feta. Men för att ta sig dit var de tvungna att gå
över floden med de hemska krokodilerna.
När de första gnuerna kom fram till floden dök krokodilerna upp ur vattnet och frågade:
- Vilka är det som plaskar i vår flod?
- Det är bara vi, de snabbaste gnuerna. Vi ska till den andra savannen och äta oss feta.
Då sa krokodilerna:
- Nu kommer vi och äter upp er!
- Nej, nej! Ät inte upp oss! Efter oss kommer flera andra gnuer som inte orkar springa så fort som vi och de är därför mycket fetare och godare.
Krokodilerna funderade:
- Hm, det låter ju lockande, men vi tror nog att vi äter upp er i alla fall. Vi har inte ätit på ett helt år och vi är så hungriga att vi inte kan låta bli!
Så gjorde de det!
Sedan kom de gnuer som var lite mer långsamma.
Krokodilerna dök upp ur vatten och frågade:
- Vilka är det som plaskar i vår flod?
- Det är bara vi, de långsammare gnuerna. Vi ska till den andra savannen och äta oss feta.
Då sa krokodilerna:
- Nu kommer vi och äter upp er!
- Nej, nej! Ät inte upp oss! Efter oss kommer flera andra gnuer som nästan inte orkar springa alls och de är därför mycket fetare och godare.
Krokodilerna funderade:
- Hm, det låter ju lockande, men vi tror nog att vi äter upp er i alla fall. Vi kan ju äta upp långsammaste gnuerna till efterrätt!
Så gjorde de det!
Sedan kom de gnuer som nästan inte orkade springa alls.
Krokodilerna dök upp ur vatten och frågade:
- Vilka är det som plaskar i vår flod?
- Det är bara vi, de långsammaste gnuerna. Vi ska till den andra savannen och äta oss feta.
Då sa krokodilerna:
- Nu kommer vi och äter upp er!
- Nej, nej. Ät inte upp oss!
- Och varför skulle vi inte det?
- För att ni redan har ätit upp de snabbaste gnuerna och de långsammare gnuerna så nu orkar inte ni äta upp oss! Dessutom har vi har sparat på våra krafter och springer ifrån er!
Så gjorde de det!
(Sensmoralen: Det är inte alltid bäst att komma först! Och: Ät inte för mycket, spara lite plats för efterrätt!)
När de första gnuerna kom fram till floden dök krokodilerna upp ur vattnet och frågade:
- Vilka är det som plaskar i vår flod?
- Det är bara vi, de snabbaste gnuerna. Vi ska till den andra savannen och äta oss feta.
Då sa krokodilerna:
- Nu kommer vi och äter upp er!
- Nej, nej! Ät inte upp oss! Efter oss kommer flera andra gnuer som inte orkar springa så fort som vi och de är därför mycket fetare och godare.
Krokodilerna funderade:
- Hm, det låter ju lockande, men vi tror nog att vi äter upp er i alla fall. Vi har inte ätit på ett helt år och vi är så hungriga att vi inte kan låta bli!
Så gjorde de det!
Sedan kom de gnuer som var lite mer långsamma.
Krokodilerna dök upp ur vatten och frågade:
- Vilka är det som plaskar i vår flod?
- Det är bara vi, de långsammare gnuerna. Vi ska till den andra savannen och äta oss feta.
Då sa krokodilerna:
- Nu kommer vi och äter upp er!
- Nej, nej! Ät inte upp oss! Efter oss kommer flera andra gnuer som nästan inte orkar springa alls och de är därför mycket fetare och godare.
Krokodilerna funderade:
- Hm, det låter ju lockande, men vi tror nog att vi äter upp er i alla fall. Vi kan ju äta upp långsammaste gnuerna till efterrätt!
Så gjorde de det!
Sedan kom de gnuer som nästan inte orkade springa alls.
Krokodilerna dök upp ur vatten och frågade:
- Vilka är det som plaskar i vår flod?
- Det är bara vi, de långsammaste gnuerna. Vi ska till den andra savannen och äta oss feta.
Då sa krokodilerna:
- Nu kommer vi och äter upp er!
- Nej, nej. Ät inte upp oss!
- Och varför skulle vi inte det?
- För att ni redan har ätit upp de snabbaste gnuerna och de långsammare gnuerna så nu orkar inte ni äta upp oss! Dessutom har vi har sparat på våra krafter och springer ifrån er!
Så gjorde de det!
(Sensmoralen: Det är inte alltid bäst att komma först! Och: Ät inte för mycket, spara lite plats för efterrätt!)
