Av barn och gamla

..får man höra sanningen!

På jobbet idag sa Snälla E till Rara T (kollegor) att hon var en slasktratt, eftersom hon tog det sista i matskålarna innan Snälla E hämtade mer i köket. Rara T tittade på Lilla M (ett år) och frågade henne om det stämde om hon var en slasktratt. Lilla M skakade på huvudet och sa "Nähh". När Snälla E kom tillbaka frågde hon Lilla M om hon (Snälla E) var en slasktratt (inte det lättaste ordet att stava) och Lilla M skakade än en gång på huvudet och sa "Nähh". Sen frågade de henne om jag var en slasktratt, varpå hon vänder sig om mot mig och spricker upp i världens leende!

Myt?

Är det en myt att bara kvinnor betsar färdigt hyllan medan de väntar på att tevattnet ska koka upp? Eller gör män också så? Är det så att kvinnor är mer rastlösa?

Varför..

...rikta sitt missnöje med domarna mot motståndarlaget. Alltså om domaren gör fel så är det väl inte motståndarnas fel? Eller? Och varför stirra på motståndarlaget och försöka få dem att komma upp på läktaren så att man kan slå ner dem (och samtidigt säga ganska tyst: ja kom då, ja kom då, så ska jag slå ner dig!)?

Ja, det finns konstiga typer!

Det bidde #4

Det bidde ett par vantar, och de ser nästan likadana ut och de är nästan lika stora...

Det bidde #3

Det bidde...en tummetott!

Än så länge i alla fall. Det ska bli mer!

...

Den som inga byxor har...fryser om benen!

Bockarna Bruse

Såg precis barnprogrammen (Felix och Fenix) och fick höra slutet på den där sagan om den borttappade vanten som blir till hus för en massa djur. Hunden sa nöff nöff, den var förkyld! Jag fick också höra sagan om Bockarna Bruse. Då började jag fundera. Om jag hade skrivit sagan så skulle den nog ha varit så här:

Det var en gång tre bockar som skulle till sätern för att äta sig feta, för gräset är alltid grönare på andra sidan bron. Först gick den minsta bocken Bruse över bron. Tripp, tripp, lät det. Han var ganska klen och inte ett dugg maskulin, jag tror att han föredrog andra bockar framför getflickorna. (Vad heter en getflicka?) När det elaka, och mycket korkade, Trollet som bodde under bron hörde bockens trippande, hojtade han: "Vem är det som trippar på min bro?"
"Det är bara jag, Lilla bocken Bruse, som ska till sätern för att få lite mer hull på min beniga kropp.”
”Nu kommer jag och äter upp dig!” hojtade Trollet och kröp fram.
”Men hörde du inte vad jag sa?” frågade Lilla bocken Bruse. ”Jag sa att jag hade en benig kropp. Jag har inte mycket kött på mina ben. Min bror däremot, Mellersta bocken Bruse, han har kött på benen!”
”Jaja, jag väntar väl då”, sa Trollet och kröp tillbaka under bron.

Så gick Mellanbocken Bruse över bron, eller han snarare skuttade över bron, Boing, boing. Jag tror att han var lycklig för han hade äntligen hittat en getflicka som tyckte bättre om honom än om hans bockbröder.
”Vem är det som boingar över min bro?” hojtade Trollet.
”Det är bara jag, Mellanbocken Bruse, som ska till Sätern för att försöka äta mig fet. Men jag vet inte hur det ska gå till för jag har ingen aptit sedan jag träffade Gullspira. (Så heter ju getflickorna!) Jag kan inte tänka på annat än henne.”
Nu borde trollet ha varit uppmärksam. Namnet Mellanbocken Bruse tyder ju på att det finns en Stora bocken Bruse. Han kunde ha sparat lite tid men inte det inte.
”Nu kommer jag och äter upp dig!” hojtade Trollet och kröp fram.
”Men hörde du inte vad jag sa?” frågade Mellanbocken Bruse. ”Jag sa att jag inte har haft aptit sedan jag träffade Gullspira. Jag är bara skinn och ben.”
”Men din lillebror sa ju att du var fetare än han.”
”Det är jag men jag är inte fet. Men om du väntar en liten stund så kommer snart vår storebror Stora bocken Bruse. Han är fet!”
”Jaja, jag väntar väl då”, sa Trollet och kröp tillbaka under bron.

Så gick Stora bocken Bruse över bron. Klamp, klamp. Stora bocken Bruse var verkligen maskulin, han överdrev ganska mycket.
"Vem är det som klampar på min bro?"
"Det är bara jag, Stora bocken Bruse, som ska till sätern för att gå ut och äta med min alldeles specielle vän Bocke.” (Bocke är ett smeknamn för Boakim.)
”Nu kommer jag och äter upp dig!” hojtade Trollet och kröp fram.
”Nja det tror jag inte, det har jag inte tid med, jag ska ju ut och äta med Bocke!” sa Stora bocken Bruse och gick iväg.
Snopet stod Trollet kvar, hungrig.

Fast egentligen var inte det där versionen som jag funderade fram efter att ha hört orginalet på TV. Det var den här versionen:

Det var en gång tre bockar som skulle till sätern för att äta sig feta. Först gick den minsta bocken Bruse över bron. Tripp, tripp. När det elaka, och mycket korkade, Trollet som bodde under bron hörde bockens trippande, hojtade han: "Vem är det som trippar på min bro?"
"Det är bara jag, Lilla bocken Bruse, som ska till sätern för att äta mig fet..”
”Nu kommer jag och äter upp dig!” hojtade Trollet och kröp fram.
”Nej, nej?” sa Lilla bocken Bruse. ”Ät inte upp mig, jag är så liten och tanig. Min bror däremot, Mellanbocken Bruse, han är nog mycket godare!”
”Jaja, jag väntar väl då”, sa Trollet och kröp tillbaka under bron.

Så gick Mellanbocken Bruse över bron. Klapp, klapp.
”Vem är det som klappar över min bro?” hojtade Trollet.
”Det är bara jag, Mellanbocken Bruse, som ska till Sätern för att äta mig fet.”
”Nu kommer jag och äter upp dig!” hojtade Trollet och kröp fram.
”Nej, nej” sa Mellanbocken Bruse. ” Ät inte upp mig, jag är inte god. Min bror däremot, Stora bocken Bruse, han är nog mycket godare!”
”Jaja, jag väntar väl då”, sa Trollet och kröp tillbaka under bron.

Så gick Stora bocken Bruse över bron. Klamp, klamp.
"Vem är det som klampar på min bro?"
"Det är bara jag, Stora bocken Bruse, som ska till sätern för att äta mig fet.”
”Nu kommer jag och äter upp dig!” hojtade Trollet och kröp fram.
”Nej, det tycker jag inte att du ska göra. Jag tycker att du ska vänta på att min storebror Jättebocken Bruse kommer. Han behöver egentligen inte gå över till sätern för att äta sig fet för han är redan fet!”
”Jaja, jag väntar väl då”, sa Trollet och kröp tillbaka under bron.

Och så väntade han och väntade och väntade och väntade…

Jag har även ett alternativt slut:

Och så väntade han och väntade och väntade och väntade… Så en dag hörde Trollet hur någon gick över bron. Bonk, bonk.
"Vem är det som bonkar…”, längre hann Trollet inte innan han blev mosad under resterna bron. Den höll nämligen inte för tyngden av elefanten.

Om ni undrar hur bockarna kom tillbaka från sätern så kan jag meddela att de gick över det snälla trollets bro. Ja alla utom Stora bocken Bruse som stannade kvar på sätern tillsammans med Bocke.

Det bidde #2

ElliCaramellis mössa blev mest rosa och lila... Men hon kan ha den åt båda hållen, med eller utan utstickande ränder. Det finns en tofs på båda sidorna.



Nästa utmaning blir vantar! Den största utmaningen ligger nog i att få dem likadana och lika stora!

Det bidde...

Imorse tänkte jag göra ett vänskapsband men så hittade jag några yllegarner och en virknål...

Så det bidde inget vänskapsarmband, det bidde en mössa!

Modellen heter Jane.

Haha?

Läste just i en gammal Fantomen-tidning:

Två verktyg tittar på TV.
En såg...

Äntligen vinst!

Luleå vann med 2-1 mot Timrå igår!!! Första målet kom nio (9!) sekunder in i matchen. Än kanske det finns en chans till slutspel, eller i alla fall inte Allsvenskan nästa år. De vann trots domarnas orättvisa bedömningar. Timrå kom undan med ganska mycket medan Luleå fick utvisningar för minsta lilla. Visst vissa utvisningar var rättvisa också. Men när en Luleå-spelare bokstavligen FLYGER flera meter, och gör en volt i luften, på grund av att en Timrå-spelare sätter krokända på honom, eller när en Timrå-spelare, eller var det två, mosar en Luleå-spelare och sedan lägger sig på honom, och ligger kvar ett bra tag, och ändå inte får utvisning, men när en Luleå-spelare ifrågasätter domaren om en bedömning och får matchstraff, då börjar man fundera! Det finns de som säger, och det är inte bara folk här uppe, att domarna är orättvisa för att de inte vill åka så långt som till Luleå och Skellefteå. Ibland funderar man på om det är sant. Jaja, de vann i alla fall...

Jag har varit på hockey nu ett antal gånger, ganska många, alla gånger slås jag av hur liten pucken egentligen är, den tenderar att försvinna ibland. Jag skulle önska att det var lika stor som i hockey-spelen, alltså i förhållande till den verkliga rinken och spelarna. Och igår tror jag att pucken var om möjligt ännu mindre, på grund av våra platser. Under de matcher vi har varit på har vi suttit på en massa olika ställen. Igår satt vi tre rader ovanför Luleås avbytarbås. Det var bra platser fram till nersläppet. Vi fick se björn-gapet frammifrån för en gångs skull, det var ganska skrämmande. Inte nog med att den sprutar eld ur nosen den har RÖDA BLINKANDE ögon!!! Men det var kul att se spelarna komma ut ur gapet framifrån... Men som sagt var, det var inte de bästa platserna, sen. Vi såg mest bortre halvan av planen, bortre långsidan alltså. Eftersom de flesta spelarna och tränarna, både Luleås och Timrås, stod upp stora delar av matchen. Men det var inte det som störde vår koncentration mest, nä det var spelarna. Jag satt där och tittade på matchen, alltså ute på planen, och så började de byta spelare och då söktes min blick till avbytarbåset istället. Så skärpte jag mig och fortsatte titta på matchen och så for min blick ner i avbytarbåset... En komentar, under uppvärmingen, från min ständiga medföljande vän , sa allt. "Han var ju schnygg!"

Cory Larose

Hon fällde den även i slutet av matchen när den nya målvakten, som blev matchens lirare, tog av sig masken.

Jere Myllyniemi

När jag åkte hem igår kväll/natt fick jag åka för skolungdomspris. Jag tror att jag betalde 10 kronor istället för 40 kronor. Frågan är, ska jag försöka börja se ut som mina (snart) 32 år eller ska jag fortsätta med min "ungdomliga" stil? Åka billigare på bussen eller slippa visa leg i tid och otid? Det är frågan!