Analog blogg 15/7-29/7 Eller "La vacances de Mademoiselle l'Hannanas"

Vi var alltså och hälsade på en föredetta arbetskamrat, Souad, i Gabès i Tunisien. Vi bodde hos henne och hade hela halva hennes släkt som grannar. Hon har fem bröder, varav tre bor där och två i Frankrike, men de var och hälsade på och bodde i sina hus, i närheten, i andra stadsdelar. Jag har fortfarande inte en aning om vad de flesta hette, men några lärde jag mig namnen på tillslut, sista veckan eller till och sista dagarna fastnade några av namnen.

15/7
Donken serverade inte lunch förrän vid 10, så det var tur att vi gick och åt då. (se tidigare inlägg)
Nu sitter vi på planet till Djerba. Det var bara 20 minuter sent. Planet är en Airbus 321, med åtta nödutgångar. Säkerhetsgenomgången gjordes på TV-skärmar. Jag är inte alls uttråkad! Tre timmar till...borde kanske sova ett tag...

Alperna uppifrån = SUVERÄNT!!!

Medelhavet uppifrån = BLÅTT!

Framme i Gabès vid 18-tiden. Efter att ha slängt in väskorna i "vårt" rum blev vi inslängda i en bil och körda till en fest. Har aldrig kindpussat så många människor i hela mitt liv! Det var brorsfruar, brorsdöttrar, brorsöners fruar m.m. Alla bröder, brorssöner, brorsdöttrars män o.s.v. skakade vi bara hand med. Det blev en hel del "Bon jour", "Ca va" (stavas det så? Ja med ett litet streck på nedre delen av C:et), "Aslem" (har ingen aning om det var det de sa och hur det stavas, men det lät så i alla fall) och några "Salut". Kom tillbaka före nio (21) däckade på varsin soffa, vaknade till liv vid halv tio (22), märkte att det var kolmörkt ute, det var det inte när vi la oss på sofforna. Åt middag gick och lade oss.

16/7
Steg upp vid halv 12, för varmt för att göra nåt. Så fort man rör på sig börjar man svettas. Somnade på "min" soffa i "vårt" luftkonditionerade rumm, efter att ha läst en stund. Vaknade av att nån kom in och gav mig en puss. En tjej i 7-8 årsåldern, hade inte sett henne förut, men hon är säkert släkt på nåt sätt. (Senare fick jag veta att hon hette Sorou (vet inte hur hon stavar sitt namn) och att hon är en brorsdotter.) Hon tog senare med sig sin lillasyster Haifa och hälsade på oss. De var jämt inne hos oss. Haifa måste nog vara en av de sötaste ungarna jag någonsin har sett!

Vid 18-tiden gav vi oss iväg till en STOR marknad. Där fanns allt möjligt, karuseller, mat och stånd med allt möjligt. Det fanns stånd med porslin, kläder, tavlor, leksaker, plastblommor m.m. m.m. m.m. Plast är förövrigt MYCKET gångbart i Tunisien. Allt går att göra i plast och ha i sitt hem. Det enda som inte fanns var blondiner, och speciellt inte blondiner med dreads. (se tidigare inlägg)

När vi kom tillbaka gick vi och hälsade på en brorsdotter, med man och son (13 månaders charmtroll). Sen (vid 12-tiden (00.00)) visade en av brorssönerna (Semir) oss vägen till internetstället. Oh vad skönt med kontakt med omvärlden!
Väl tillbaka tänkte jag duscha men Elena han först och medan jag väntade på henne blev jag indragen i en dans, hos grannen, en bror. Jag har verkligen ingen taktkänsla! Men roligt hade vi! Gick och lade oss vid halv tre, efter en välbehövd dusch och säkert! några liter vatten. Undra hur mycket vi dricker per dag.

17/7
Vi gick till affären alldeles själva jag och Elena. När vi kom tillbaka, med 12 liter vatten, var släkten djupt imponerade över att vi hade gått själva och dessutom hittat tillbaka. Vi fick till och med en liten applåd! Så långt bort låg inte affären. Runt hörnet och förbi en tvärgata...

Vi tog en taxi till Stranden, det vill säga Medelhavet. Med oss följde Souads yngste son (fem år) och en av alla brorssöner (Monsef) och ett grönt parasoll. Så nu har jag badat i Medelhavet, Det var salt, vågigt och tidvis sjögräsigt. Och grönt!
Duschen efteråt var häääärlig!

Dansade och satt ute till 2.

18/7
Vid 12-tiden (då det börjar bli som hetast) tog vi en taxi till en marknad (=souk). Innan vi gick konstaterade vi att låset till vår ytterdörr hade gått sönder och att vi inte tog oss in, för att bland annat smörja in oss. Bröderna sa att de skulle fixa en stege och ta sig in bakvägen och låsa upp tills vi kom tillbaka. Vi köpte souvenirer och tatuerade oss. När vi kom tillbaka några timmar senare var vår ytteredörr fortfarande väldigt låst och vi lastades in i en bil och tillsammans med Souad, hennes mellanson (tio år), en brorsdotter och bror åkte vi till bror. Brorsdottern och Souad skulle fixa en klänning och stannade på vägen. Men kvar var ju mellansonen som kan svenska. När vi kom fram till bror stack mellansonen iväg till stranden med brorsson (Semir). Kvar var jag och Elena hos ett par som inte kunde engelska eller svenska. Men jag upptäckte helt plötsligt att jag kunde franska! Tja, hyfsat i alla fall. Jag kunde föra en någotsånär konversation med brors fru, som är fransyska, inte tunisiska.

När vi kom tillbaka var dörren...japp! fortfarande låst. Brorsson (Semi) klättrade/klev/hoppade
ner på taket, tog bakvägen och öppnade! Luftkonditionerade rum är inte överskattade!

Yngsta sonen fick en kyckling av brorsdottern. Jag och Elena undrade hur länge den skulle leva, med tanke på att det finns minst två katter här runtomkring. Efter en halvtimme kom yngsta sonen in till oss och säger att kycklingen inte stod upp. Vi sa att den kanske satt och vilade, men han sa att den låg ner. Vi gick dit och tittade på en drunknad kyckling. Yngsta sonen eller Haifa hade hällt vatten på den!

19/7
Var till Souads riktiga lägenhet. Lite lyxigare var den. Men oh så mycket kitch (stavas det så?). Det var meningen att vi skulle bo där första veckan men hon höll på att måla om några rum så det gick inte att bo i röran. Vi hade mer eller mindre längtat efter att få sova där istället för det mer primitiva boendet vi hade men vid det här laget trivdes vi utmärkt med det primitiva, och framför allt med närheten till alla snälla släktingar.

Både jag och Elena somnade nång gång mellan 00.00 och 00.30. En timme senare kom Souad och drog upp oss. Vi SKULLE dansa! Dansade till ca 2.30. Gick och lade mig igen vid 3.

20/7
Ännu en marknad i värsta hettan. Och gissa vad vi hittade i en skoaffär när vi var på väg därifrån! Jajamensan foppatoffor!

Och...japp vi dansade hela natten lång igen, i alla fall till två/tre-tiden.

21/7
Första bröllopsdagen för Zohir. Denna vy möttes jag av när jag klev utanför dörren på morgonen (förmiddagen...eller nåt).

Vi åkte till den lite mindre staden El Hamma, cirka 3 mil genom öknen. Där badade vi varmt och skrubbade oss bröllopsfina. Efteråt, när vi hade väntat klart på alla i den dryga 40 gradiga värmen, packade vi in oss i bilarna igen och åkte tillbaka till Gabès. På vägen hade vi kul i bilarna och vi bara tvungna att stanna två gånger mitt i öknen för att dansa lite.

När vi kom tillbaka vilade vi lite och åt, sen vid 22-tiden var det dags för DISCO! Vi dansade till 2.45, då polisen kom och sa att vi var tvugna att sluta spela musik. Egentligen fick vi bara spela musik utomhus till ett. Men jag var inte trött så jag stannade uppe och pratade med diverse släkt och några bröllopsgäster till 4.30.

22/7
Andra bröllopsdagen. Zohir skrev på papperna om att hon ville gifta sig med sin blivande man (Semi). På kvällen lånade de ett hus av en granne. Så tekniskt sett hade vi disco inne, till två-tretiden. Och ja, det svarta i övre kanten är himlen. Vid tre-halvfyratiden kom vi på att vi var hungriga, så jag, Elena, Souads äldste son (21), Semir och Monsef gick iväg ut på stan för att hitta nåt att äta. Vi hamnade tillslut på ett ställe som bland annat sålde mackor. Jättegoda! Väl tillbaka vid fem-halv sex upptäckte vi att golvet i vårt rum hade blivit madrasserat. Mellan sofforna låg tre små pojkar och nedanför ena kortsidan av ena soffan låg en stor pojke. (Har ingen aning om hur gammal han är, kanske 18...) Jag gick och borstade tänderna och när jag kom tillbaka låg två av de stora killarna mellan sofforna och småkillarna låg längre bort i rummet. Jag reagerade först inte över det men efter att ha legat och funderat ett tag i ena soffan kom jag plötsligt på det.
Jag har inte varit med om något så fnittrigt sedan vi var i Vallen med klassen i sjuan. Vi fnittrade så att vi höll på att kissa på oss. Monsef fes, yngsta sonen lät konstigt, äldsta sonen skrämde Elena med kackerlackor (grello) (det var faktiskt en kackerlacka ovanför henne), olika fötter bråkade med varandra, Semir flyttade på barn, sedan försökte han flytta på den större pojken för att han ville ha hans madrass och slippa sova i soffan, och så vidare. Nio personer i vårt lilla rum! Som tur var var det ingen som snarkade, tror jag...

23/7
Tredje bröllopsdagen. Denna kväll fick Zohir sitta på en guldtron, ute, och vi andra fick ännu mindre plats att dansa på. Det var inte bara trornen som tog plats, stereoanläggningen med megahögtalarna och alla stolar tog också plats. Visserligen flyttades stolarna bak allteftersom, men det var trång och VARMT! Temperaturen i luften var nog cirka 30 grader och i folkmassan var det ännu varmare. Så fort man såg nån med en vattenflaska högg man tag i personen i fråga, eller snarare i vattenflaskan, och drack. Det hade nästan ingen betydelse vem som kom med den. Hade man själv en flaska kom det nästan alltid nån och drack ur den. Längs ena väggen satt alla tanter, ok inte alla men några i alla fall. Jag är helt säker på att de satt och skvallrade! Men inanna vi fick börja dansa skulle Zohir fotas från alla möjliga vinklar och med alla möjliga olika ansiktsuttryck och gester. Zohirs blivande man kom förbi en stund, tillsammans med en del av hans bröllopsfölje. De hade med sig stora korgar med presenter till Zohir. Det var en korg med skor, en med handväskor, en med hudvårdsprodukter och smink. Kan ha varit fler men det är allt jag kommer ihåg. De hade även med sig en amfora, guldklädd eller om det var silver, med godis som de delade ut. De hade även med sig bröllopsklänningen. Sen bytte Zohir klänning.

Behövs det sägas att vi dansade hela natten och inte somnade förrän vid fem-sextiden? Jo just ja, när vi hade dansat klart vid tre-tiden satt vi och väntade ett tag och sedan sattes Zohir i en bil och vi andra följde efter på en lång rad med tjo och tjim. Vi tog oss till ett gathörn i stan med en helig källa. Där tvättade Zohir fötterna och sedan gick vi tillbaka, under minst lika mycket tjo och tjim.

24/7
När värmen började avta tog Monsef och Semir med mig och Elena till en postlåda och sedan tog vi en taxi till ett litet zoo. Där såg vi några djur. Vi letade efter krokodilerna men de var svåra att hitta. Tillslut hittade vi ett huvud och ett skinn och sen två små nilkrokodiler. De var fortfarande ungar. Tyvärr hade jag inte kameran med mig, eftersom vi bara skulle gå till postlådan.

Dagens tron för Zohir gick i silver. Alla skulle fotografera sig med bruden. Souad drog upp mig med. Efter en hel del, nån/några timmars fotografering och videofilming kom äntligen Semi och så blev det ÄNNU mer filming och fotografering. Tilllsut bytte de ringar och efter ännu ett tag fick de sätta sig i en bil. Alla andra satte också sig i bilar och kanske hälften åkte direkt till deras nya lägenhet och hälften, min hälft, åkte kors och tvärs genom hela stan med blinkande billjus och tutande biltutor efter bröllopsparets bil. När vi äntligen kom fram satte de sig på tronen igen (jag antar att de var samma tron, men det kan ha varit en likadan). Och så sattes det igång igen med fotografering och videofilmning. ALLA ville fotografera sig med bröllopsparet. Inte heller jag och Elena slapp. Aziz drog upp mig och hennes son (Monsef) också. Så vi blev fotade alla tre med bröllopsparet.

Min kamera gick varm, jag blev släktens inofficiella fotograf. Det fanns en officiell fotograf, som dessutom videofilmade och sen fanns det en till man som videofilmade. Fotografen, den första alltså, hade sett min kamera dagen innan och ville byta sin kamera mot min alternativt köpa min. Men jag vägrde byta min D50 mot en D40x och om jag hade sålt min kamera vad skulle jag då ha fotat resten av tiden med?

När vi kom tillbaka några timmar senare satt vi mest bara ute och pratade och drack vatten. Om man fryser vatten kan det se ut så här i korken sen.
Vi gick och lade oss relativt tidigt men vi fick inte så mycket sömn. Två av de stora grabbarna (Monsef och Semi) snarkade!

25/7
Tog en taxi till stranden, med Monsef och mellansonen. Det var lågvatten till att börja med så vågorna var inte så höga. Men sen började vattnet komma i igen och vågorna blev högre.
På kvällen tog vi en taxi in till stan, med Souad och yngsta sonen och åt på fiskrestaurang. Vi vuxna åt allihop en OTROLIGT ful men OTROLIGT god fisk. Fisken var nyfiskad och bara transporterad några meter.

På kvällen tog vi det lugnt. Vi bloggade lite på internetstället. Det var ingen dans, men det gick inte att somna förrän sent ändå.

26/7
Hälsade på i Souads lyxigare lägenhet. De hade målat klart och allt var jättefint. Jag, Elena och pojkarna hittade en grello i pojkarnas sovrum. (Har ni hängt med? Kommer ni ihåg vad det betyder?) Jag var inte rädd för dem som de tre andra var, men när den flög rakt mot mig skrek även jag.

Det var meningen att vi skulle vara med på ännu ett bröllop. (Kommer inte ihåg vem som var släkt med brudparet.) Men vi orkade inte. Så vi tog en taxi tillbaka och bara tog det lugnt.

27/7
Steg upp ganska tidigt för att gå på souk. (Kommer ni ihåg det ordet?) (Okej, jag säger väl det då. Marknad.) Men vi kom iväg sent ändå. Vi köpte lite saker där, bland annat ett BG. Jag lärde Omajme att lägga en patiens, utan att säga ett endaste ord. Vi köpte även hargoos (fusktatueringsbläck) och sedan hade vi en liten tatueringsstudio utanför oss. Vi tatuerade hej vilt, både fyllde i gamla
och gjorde nya.
Eftersom jag hade suttit ganska länge på en tunn madrass på stentrappan hade jag ganska ont i ryggen, den var rejält trött. Så jag la mig på rygg med benen upp mot väggen. Det såg otroligt fånigt ut men det var skönt. Jag vet inte varför jag började sjunga på "My Bonnie", men det kan ha at göra med att jag hade ont i ryggen (...bring BACK my bonnie...). Sen var det kört, jag och Elena började sjunga barnsånger med rörelser. Omajme var en hejare på "Var är Tummen?".

Vi var tvungna att göra en paus i vårt sjungande för gav oss iväg för att köpa födelsedagsfika, eftersom Elena fyllde år. Vi köpte fast hur många bakelser. Vi köpte nog av nästan alla olika sorter. Sen hade vi födelsedagskalas med släkten och några till. Det var ganska trångt men Haifa lyckades hitta sig en plats att äta sin bakelse på. Sen, för att få ner alla bakelser och Boga lim (läsken hette så, ungefär som Sprite), busade vi lite och sedan fortsatte vi sjunga. Vi sjöng bland annat "Huvud, axlar, knä och tår", med rörelserna självklart. Ännu en gång snappade Omajme upp texten riktigt snabbt. Rörelsesångerna ledde till att vi började med klappramsor och det slutade med att vi satt i flera timmar och gjorde "Si makarone". (För er som aldrig har lekt den så är det en klapplek som många kan vara med i och som går ut på att inte få sin hand i kläm.)

28/7
Vi gick och la oss ganska tidigt men vi hade snarkarna i vårt rum och därför sov vi inte så mycket. När jag vaknade låg alla prydnadskuddarna, ja alla lösa kuddar, kring Semi, som snarkade mest/värst!

Vid nio väckte Souad oss och sa att vi var tvugna att kliva upp om vi ville åka till Djerba idag och inte inatt. Vid elva kom vi iväg. På vägen mitt ute i öknen stannade vi. En kille med en ödla stod bredvid vägen. Den hamnade tillslut i bagageutrymmet.

Det var en MYCKET varm biltur, på cirka fyra timmar. Vi satt i bilkö, för att kunna ta färjan över till Djerba, ganska länge. Det var skönt att komma fram till hotellet. Hotellet hade pool men det som vi var mest lyckliga över var att toaletten hade en sittring. När vi hade ätit tog vi en promenad längs medelhavstranden. Vi var överens om att vi hade haft det riktigt lyxigt vid vår strand. Den här var mycket skitigare och stenigare.
Längs med hela stranden låg hotell efter hotell. Och på stranden fanns de Tunisiska strandraggarna. Nä, vi hade det mycket bättre i Gabès!

29/7
Steg upp halv tre på natten!!! Det är verkligen ohemult! Men ska man vara på flygplatsen vid fyra så...

Vad skönt det var att vara hemma i Sverige igen, även om det bara var på Arlanda. Jag köpte mig ett Aftonblad och gick ut och satte mig och läste det. Det stod inte så mycket i det, mest bara skvaller, men det var på svenska och svenskt skvaller. När vi landade på Arlanda såg vi alla granar och tallar. Det var en vacker syn efter alla palmer.

Kom till Kallax vid 17-tiden. När vi kom ut kände jag lukten av barrträd, åh vilken ljuvlig doft!

BORTA BRA MEN HEMMA BÄST!

Vår dusch i Gabès hade enbart kallvatten, men det gjorde inget för vattnet hann bli ljummet i ledningarna och dessutom var det ganska skönt att duscha svalt.

Ni vet hur kall en deo kan vara?! Det var den aldrig i Tunisien, den var alltid härligt ljummen.

Kvällarna var underbara, även de som vi inte dansade i flera timmar i sträck. Sitta ute och prata i 30 graders värme är skönt.

För er som inte har fått nog av bilder finns det fler här.
Och om ni mot förmodan vill ni ha fler bilder få ni säga till.