onsdag 7 november 2007

Vuxenpoäng och förbannelser

Idag har jag köpt falukorv, helt frivilligt! (Jag blev nästan sugen på korv och makaroner efter jag och ElliCaramelli hade varit och tränat.) Jag köpte den till och med i charken. Hon i charken måste ha tyckt att jag var konstig. Jag sa att jag ville ha en så stor bit, och visade med fingrarna en cirka 7-8 centimeter liten bit. Tanten i charken frågade en så här stor bit, och måttade med kniven en cirka 13 centimeter stor bit. Jag sa nä, en så här stor bit, och måttade igen. Jag fick en lagom stor bit. Den räckte till sju tunna skivor.

När jag hade köpt min korv gick jag ut till busshållplatsen då var det sex minuter kvar till bussen skulle gå och jag väntade snällt på den. När jag sedan skulle betala med mitt busskort sa apparaten att kortet inte var giligt. Apparaterna gör så ibland men det brukar räcka med att man provar en eller två gånger till så funkar det. Tillslut gav jag kortet till chauffören som sa att det inte fanns några pengar på det. Jag sa att jag hade laddat det på morgonen och han förslog att jag skulle åka med ändå och imorgon gå till deras kundtjänst, som ligger i stan. Jag frågade hur det då skulle bli när jag skulle åka till jobbet på morgonen imorgon, då sa han att det var bäst att gå dit på en gång. Jag gick dit och där sa de att det visst fanns pengar på det, jag hade 30 dagar kvar att åka. Jag skyndade mig ut och sprang till bussen igen. Bussen stod alltså kvar och det var fortfande folk som betalde men dörren var stängd. Jag knackade på varvid busschauffören skakade på huvudet och åkte iväg!!! Han fick heta ganska mycket, som de som väntade på andra bussar fick höra. (Den annars så ganska beskedliga Hannanasen visade sina taggar.) Jag kunde ha förstått att han inte vill öppna för mig om han redan hade åkt den lilla biten till trafikljusen (cirka 2-3 meter) men han stod ju fortfarande kvar vid hållplatsen och folk betalade fortfarande!!! Men jag fick vackert vänta i 10 minuter till i minusgraderna, på en buss som inte går lika direkt hem, det vill säga tar längre tid på sig att snigla sig hem. Visst tio minuter, plus de cirka tio minutrarna som det tar i extra restid, är inte så mycket men ändå!!! Jag var så förbannad!!! Jag är det fortfarande!!! Jag misstänker att chauffören inte trodde att det var ett vuxen-period-kort. Jag tror att han trodde att det var ett vanligt betalkort och kanske till och med ett barn/ungdomskort, och kollade värdet på det utifrån det. Chaufförerna brukar fråga vad det är för kort när man laddar det. De nya busskorten är SÅÅÅÅ bra...

4 kommentarer:

Anonym sa...

Oj! Jag blir arg å dina vägnar! Det verkar finnas många sura busschaffisar i luleå. Jag har ockås träffat på syrliga komentarer. Jag tycker att du borde gå till llt och klaga på deras personal. Här stannar de nog oftast om de ser att nån kommer springande fast det var länge sen jag såg han som spelar reggae i bussen.

Anonym sa...

Ha! Du äter korv!
Håller med om bittra busschaffisar. Min närstående busschaufför blev mycket trevligare sen han slutade köra buss hela dagarna. Och de nya korten är bara skit. Det tar tre gånger så lång tid att lasta passagerarna med de där söliga kortläsarna. Nä, det var bättre förr.

Anonym sa...

Han låser inte dörren och kör iväg från dig med en sur min när du kommer sent till bilen då annapanna?

Anonym sa...

Kaninan: Han har aldrig behövt vänta på mig. Ever. Jag är punktligheten personifierad. Däremot har jag slängt bort evinnerlig tid på att stå och vänta på honom. Hans inre tidtabell är ur funktion.